Värne Allians VISION

2014 > 09

Evig trohet
I nöd och lust
I medgång och motgång
Tills döden skiljer oss åt

Så starka löften, sådan övertygelse och en sådan överlåtelse. Jag var på bröllop förra veckan och grät på vigseln. Nu sitter jag här själv och läser vilka löften de faktiskt gav varandra och blir rörd igen.

Beslutet att dela livet med någon påverkar ju allt. Ett samarbete är alltid nödvändigt, kommunikation är A och O, en måste acceptera och leva med den andres bra OCH jobbiga sidor. Löftet inför Gud och inför vänner är inte tomma ord, det är något att se tillbaka på i jobbiga tider och kämpa för. Allt påverkas, de är nu inte längre två utan ett.

På samma sätt skulle jag önska att det kunde vara med min gudsrelation. Att jag lite oftare kunde påminna mig själv om varför jag tror, och varför jag har en relation med Jesus. Han har lovat mig så otroligt mycket och jag själv har tagit ett beslut om att följa honom. Vi har en grund i bibeln där det står om allt han har gjort för oss människor men det finns också en önskan och uppmaning om att kämpa för att sprida Guds rike. Här krävs samarbete, kommunikationen i bön och med församlingen är A och O, bibeln måste läsas i sin helhet och därför måste en acceptera dels att en inte kan fatta hur Gud fungerar och dels att en ibland kanske tycker Gud är jobbig. (t.ex. Jona var ju inte jätteglad över att behöva åka till Nineve).

Men Guds löften till oss genom bibeln är inte tomma ord, han lovar att alltid vara med oss, att vi är hans barn och att han sörjer för oss. Vi å andra sidan lovar något när vi vill ha med Gud att göra. Vi lovar att acceptera hans kärlek och att i den kärleken kämpa för en bättre värld, att i den kärleken finna ro och uppmuntran till att sprida hans kärleksbudskap. "Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft" Fil 4:13.

Skillnaden dock mellan vigsellöften och löftet mellan oss och Gud är att våra löften till Gud och hans löften till oss inte är helt lika. Gud komne ALDRIG, vad som än händer att svika sina löften. Inte ett enda felsteg du gör kommer hindra honom från att älska dig gränslöst. Vi själva kommer kanske tveka, tvivla och inte alltid hålla våra löften till Gud men vi är alltid välkomna tillbaka.

Men Herren är trofast, han skall styrka er och skydda er för det onda. 2Thess 3:3

Kram Johanna

Läs hela inlägget »

Mörkret är kompakt när jag tittar ut genom fönstret, det regnar och blåser, ljusen är tända och ja, man kan väl bara konstatera att hösten är här. Plötsligt känns de där ljumma grillkvällarna och badutflykterna ganska avlägsna.. Man tar en klunk av det rykande teet, och ser med tacksamhet tillbaka på fina minnen med vänner familj.

Men med hösten kommer inte bara regn och rusk utan också rutiner och lite ordning och reda, vilket är ganska skönt tycker jag. Att komma igång med träning, äta och sova lite mer ordentligt. Ja, lite vardag är nog ganska bra ändå.

Vardag innebär också mer tid med församlingen igen efter sommaruppehållet, och förra veckan  samlades vi i vår hemgrupp igen. Då samtalade vi öppet och ärligt om vår relation till Jesus. Vi delade både det som fungerade bra men också det som kan vara svårt. Det handlar ju om relation, och det är ju inget som är statiskt och alltid är likadant, utan en relation går upp och ner och behöver vårdas för att fungera. Det kändes gott att denna kväll få hjälpa och stötta varandra i detta och be tillsammans.

 Jag tror att vi behöver lite ordning och rutiner när det gäller våra relationer också, och även den till Jesus. Att ta tid, att umgås, öppna sitt hjärta, lyssna och vara stilla, varje dag! Var-dag! Låter det jobbigt och kravfyllt?
Det finns en gammal sång som säger:"En liten stund med Jesus..den ger åt hela livet en ny och ljus gestalt." Jesus vill vara en del av vår vardag, Han vill tala till oss, lyssna till våra böner, leda oss och bära oss! Ibland kan vi luras och tro att vi behöver ta semester från Honom eller att Han inte får plats i vårt så stressade vardagspussel. Men i Guds rike finns en märklig ekvation som jag fått uppleva många gånger, nämligen att saker och ting faller på plats när jag söker honom först, jag får mer kraft till annat vardagsbestyr, mer kärlek och glädje i mina relationer, ett nytt ljus över tillvaron helt enkelt.

Tekoppen är tom, det regnar och blåser fortfarande och det är bara att säga: välkommen höst, välkommen vardag och välkommen Jesus att dela vardagen var-dag med mig!

/Sofie

Läs hela inlägget »

Människor generellt gör mycket bra grejer för världen och för sina medmänniskor men ibland gör vi fel. Ibland gör vi uppriktiga misstag som att räkna fel i kassan eller köra på någons bil och ibland gör vi fel som vi kanske knappt märker i stunden de sker. Det kan vara när en inte säger hela sanningen för att gömma något, när en skäms för någon, när en sårar sina vänner eller inte tar kontakt med någon eftersom en på förhand har dömt ut hen som en ointressant person. Dessa fel är lika jobbiga båda två.

Vem har inte varit i en situation på jobbet där ens kund eller chef har skällt på en för ett misstag. Vem har inte känt skammen när ens föräldrar har kommit på en med något dumt. Vem har inte bannat sig själv för att ha uttryckt sig klantigt när någon som tagit åt sig funnits i närheten?

 

Detta brukar väl i folkmun kallas för den mänskliga faktorn och används som argument för när människor ska, eller inte ska, ges autonomi. Det kan gälla allt ifrån att låta oss ta hand om kärnreaktorernas avfall till hur automatiserad bilkörningen ska vara. Det enda vi vet om oss själva är att vi kommer göra fel hela livet. Som Markus Krunegård sjunger "Ibland gör man rätt ibland gör man fel, lev med det.". Tyvärr är detta livet, vi kommer fortsätta såra varandra, bli osams och skämmas. Samtidigt kommer vi dock att lära oss, den hårda vägen, trial and error. Vi blir mer erfarna, vissa fel tror jag att jag kommer göra hela livet men jag kommer också göra nya fel och framförallt nya rätt.

Bibeln säger att Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud, och utan att ha förtjänat det blir de rättfärdiga av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus. Rom 3:23 och lite längre fram i samma bok Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare. Rom 5:8

Sedan syndafallet har vi människor inte levt i harmoni med varandra eller med Gud men trots alla våra tillkortakommanden och felsteg så vill han rädda oss. Varje dag vill han rädda oss och ge oss bättre perspektiv. Gud vill mana oss till att leva mer likt honom och  ger aldrig upp om oss. Hur många gånger vi än misslyckas, så finns han vid vår sida för att stötta och pusha oss att göra om och göra rätt. När en har gjort fel så är det klart att det känns hemskt men som med allt annat i livet så finns det tröst att hämta i bibeln. Vill man så kan en ju alltid få perspektiv på sina egna tillkortakommanden genom att se på hur många fel t.ex. David gjorde. Han som ändå ses på som en av de främsta Gudsmännen genom tiderna.

Jag avslutar med att citera sista strofen i Krunegårds låt för den beskriver så bra hur det är innan en har fått perspektiv:
All den här tiden som jag vilat och velat
Vilat och väntat och kastat bort
Inte nu, kanske sen kommer jag också tycka
Att allt dåligt för med sig något gott

Ta hand om er och vet att Gud tror på er
Kram
Johanna

Läs hela inlägget »
Jag är en människa med kontrollbehov.
Så är det.
Och vem vet, det kanske alltid kommer att vara så.
I alla fall finnas ett stråk av kontrollbehov som liksom pressar sig fram…

Jag har en vän som är precis likadan.
En vän som tillsammans med sin man kom fram till att det bästa för de just då skulle vara att flytta.
Bryta upp.
Byta hem.
Byta församling.
Byta den närmaste sociala kretsen.
Inte alls lätt, men det skulle nog vara det bästa.
Det var liksom nåt som låg & gnagde,
nåt som sa de att de inte var på rätt plats.

Det här med att bryta upp skulle komma att ta tid.
Det var inte alls så lätt som de trodde det där…
Inte alls särskilt lätt att hitta jobb för två.
Boende som passar båda & det barn som de fått.
Lagom nära till föräldrar & svärföräldrar.
Efter några års velande, tvekande & längtande så gjorde de precis så som min vän & jag själv egentligen inte klarar av. Det som strider mot alla slags kontrollregler som finns.  
De sa upp sin lägenhet & de skulle flytta inom 3 månader. Det i sig är ju inget större att reflektera över
MEN (å nu kommer det kontroll-kusliga):
de visste inte vart & ingen av de hade något jobb.
De hade ingen kontroll.

Men vet du vad – de litade på Gud.
De litade på att Han hade en plan
med deras innersta beslut.
Att det skulle leda till något gott &
att allt praktiskt skulle lösa sig.

De där 3 månaderna har fortfarande inte gått
MEN
de har nu köpt sig ett hus som de flyttat in i &
båda har fått jobb.
De bor på en vacker plats med härliga grannar.
I ett samhälle med en fantastisk församling.
I ett samhälle med barndomsvänner.
De litade på Gud & Han hade en plan för de.
Deras nya liv har bara börjat men redan nu
är det ett liv som är gott.

”…att lita på Herren ger rik lön”
(Ordspråksboken 28:25)

Vet du, lita på Gud! Våga det!
Ibland är det motigt & man undrar om Han verkligen finns – men lita på Gud.
Gud har en plan för Ditt liv.
Vägen är inte alltid spikrak.
Men runt nästa krök kan en möjlighet visa sig.
Lita på Gud – Han leder dig rätt.

”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig” (Psaltaren 119:105)

En fantastisk helg önskar jag dig.

Kram Therese 
Läs hela inlägget »

2014 > 09

Evig trohet
I nöd och lust
I medgång och motgång
Tills döden skiljer oss åt

Så starka löften, sådan övertygelse och en sådan överlåtelse. Jag var på bröllop förra veckan och grät på vigseln. Nu sitter jag här själv och läser vilka löften de faktiskt gav varandra och blir rörd igen.

Beslutet att dela livet med någon påverkar ju allt. Ett samarbete är alltid nödvändigt, kommunikation är A och O, en måste acceptera och leva med den andres bra OCH jobbiga sidor. Löftet inför Gud och inför vänner är inte tomma ord, det är något att se tillbaka på i jobbiga tider och kämpa för. Allt påverkas, de är nu inte längre två utan ett.

På samma sätt skulle jag önska att det kunde vara med min gudsrelation. Att jag lite oftare kunde påminna mig själv om varför jag tror, och varför jag har en relation med Jesus. Han har lovat mig så otroligt mycket och jag själv har tagit ett beslut om att följa honom. Vi har en grund i bibeln där det står om allt han har gjort för oss människor men det finns också en önskan och uppmaning om att kämpa för att sprida Guds rike. Här krävs samarbete, kommunikationen i bön och med församlingen är A och O, bibeln måste läsas i sin helhet och därför måste en acceptera dels att en inte kan fatta hur Gud fungerar och dels att en ibland kanske tycker Gud är jobbig. (t.ex. Jona var ju inte jätteglad över att behöva åka till Nineve).

Men Guds löften till oss genom bibeln är inte tomma ord, han lovar att alltid vara med oss, att vi är hans barn och att han sörjer för oss. Vi å andra sidan lovar något när vi vill ha med Gud att göra. Vi lovar att acceptera hans kärlek och att i den kärleken kämpa för en bättre värld, att i den kärleken finna ro och uppmuntran till att sprida hans kärleksbudskap. "Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft" Fil 4:13.

Skillnaden dock mellan vigsellöften och löftet mellan oss och Gud är att våra löften till Gud och hans löften till oss inte är helt lika. Gud komne ALDRIG, vad som än händer att svika sina löften. Inte ett enda felsteg du gör kommer hindra honom från att älska dig gränslöst. Vi själva kommer kanske tveka, tvivla och inte alltid hålla våra löften till Gud men vi är alltid välkomna tillbaka.

Men Herren är trofast, han skall styrka er och skydda er för det onda. 2Thess 3:3

Kram Johanna

Läs hela inlägget »

Mörkret är kompakt när jag tittar ut genom fönstret, det regnar och blåser, ljusen är tända och ja, man kan väl bara konstatera att hösten är här. Plötsligt känns de där ljumma grillkvällarna och badutflykterna ganska avlägsna.. Man tar en klunk av det rykande teet, och ser med tacksamhet tillbaka på fina minnen med vänner familj.

Men med hösten kommer inte bara regn och rusk utan också rutiner och lite ordning och reda, vilket är ganska skönt tycker jag. Att komma igång med träning, äta och sova lite mer ordentligt. Ja, lite vardag är nog ganska bra ändå.

Vardag innebär också mer tid med församlingen igen efter sommaruppehållet, och förra veckan  samlades vi i vår hemgrupp igen. Då samtalade vi öppet och ärligt om vår relation till Jesus. Vi delade både det som fungerade bra men också det som kan vara svårt. Det handlar ju om relation, och det är ju inget som är statiskt och alltid är likadant, utan en relation går upp och ner och behöver vårdas för att fungera. Det kändes gott att denna kväll få hjälpa och stötta varandra i detta och be tillsammans.

 Jag tror att vi behöver lite ordning och rutiner när det gäller våra relationer också, och även den till Jesus. Att ta tid, att umgås, öppna sitt hjärta, lyssna och vara stilla, varje dag! Var-dag! Låter det jobbigt och kravfyllt?
Det finns en gammal sång som säger:"En liten stund med Jesus..den ger åt hela livet en ny och ljus gestalt." Jesus vill vara en del av vår vardag, Han vill tala till oss, lyssna till våra böner, leda oss och bära oss! Ibland kan vi luras och tro att vi behöver ta semester från Honom eller att Han inte får plats i vårt så stressade vardagspussel. Men i Guds rike finns en märklig ekvation som jag fått uppleva många gånger, nämligen att saker och ting faller på plats när jag söker honom först, jag får mer kraft till annat vardagsbestyr, mer kärlek och glädje i mina relationer, ett nytt ljus över tillvaron helt enkelt.

Tekoppen är tom, det regnar och blåser fortfarande och det är bara att säga: välkommen höst, välkommen vardag och välkommen Jesus att dela vardagen var-dag med mig!

/Sofie

Läs hela inlägget »

Människor generellt gör mycket bra grejer för världen och för sina medmänniskor men ibland gör vi fel. Ibland gör vi uppriktiga misstag som att räkna fel i kassan eller köra på någons bil och ibland gör vi fel som vi kanske knappt märker i stunden de sker. Det kan vara när en inte säger hela sanningen för att gömma något, när en skäms för någon, när en sårar sina vänner eller inte tar kontakt med någon eftersom en på förhand har dömt ut hen som en ointressant person. Dessa fel är lika jobbiga båda två.

Vem har inte varit i en situation på jobbet där ens kund eller chef har skällt på en för ett misstag. Vem har inte känt skammen när ens föräldrar har kommit på en med något dumt. Vem har inte bannat sig själv för att ha uttryckt sig klantigt när någon som tagit åt sig funnits i närheten?

 

Detta brukar väl i folkmun kallas för den mänskliga faktorn och används som argument för när människor ska, eller inte ska, ges autonomi. Det kan gälla allt ifrån att låta oss ta hand om kärnreaktorernas avfall till hur automatiserad bilkörningen ska vara. Det enda vi vet om oss själva är att vi kommer göra fel hela livet. Som Markus Krunegård sjunger "Ibland gör man rätt ibland gör man fel, lev med det.". Tyvärr är detta livet, vi kommer fortsätta såra varandra, bli osams och skämmas. Samtidigt kommer vi dock att lära oss, den hårda vägen, trial and error. Vi blir mer erfarna, vissa fel tror jag att jag kommer göra hela livet men jag kommer också göra nya fel och framförallt nya rätt.

Bibeln säger att Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud, och utan att ha förtjänat det blir de rättfärdiga av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus. Rom 3:23 och lite längre fram i samma bok Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare. Rom 5:8

Sedan syndafallet har vi människor inte levt i harmoni med varandra eller med Gud men trots alla våra tillkortakommanden och felsteg så vill han rädda oss. Varje dag vill han rädda oss och ge oss bättre perspektiv. Gud vill mana oss till att leva mer likt honom och  ger aldrig upp om oss. Hur många gånger vi än misslyckas, så finns han vid vår sida för att stötta och pusha oss att göra om och göra rätt. När en har gjort fel så är det klart att det känns hemskt men som med allt annat i livet så finns det tröst att hämta i bibeln. Vill man så kan en ju alltid få perspektiv på sina egna tillkortakommanden genom att se på hur många fel t.ex. David gjorde. Han som ändå ses på som en av de främsta Gudsmännen genom tiderna.

Jag avslutar med att citera sista strofen i Krunegårds låt för den beskriver så bra hur det är innan en har fått perspektiv:
All den här tiden som jag vilat och velat
Vilat och väntat och kastat bort
Inte nu, kanske sen kommer jag också tycka
Att allt dåligt för med sig något gott

Ta hand om er och vet att Gud tror på er
Kram
Johanna

Läs hela inlägget »
Jag är en människa med kontrollbehov.
Så är det.
Och vem vet, det kanske alltid kommer att vara så.
I alla fall finnas ett stråk av kontrollbehov som liksom pressar sig fram…

Jag har en vän som är precis likadan.
En vän som tillsammans med sin man kom fram till att det bästa för de just då skulle vara att flytta.
Bryta upp.
Byta hem.
Byta församling.
Byta den närmaste sociala kretsen.
Inte alls lätt, men det skulle nog vara det bästa.
Det var liksom nåt som låg & gnagde,
nåt som sa de att de inte var på rätt plats.

Det här med att bryta upp skulle komma att ta tid.
Det var inte alls så lätt som de trodde det där…
Inte alls särskilt lätt att hitta jobb för två.
Boende som passar båda & det barn som de fått.
Lagom nära till föräldrar & svärföräldrar.
Efter några års velande, tvekande & längtande så gjorde de precis så som min vän & jag själv egentligen inte klarar av. Det som strider mot alla slags kontrollregler som finns.  
De sa upp sin lägenhet & de skulle flytta inom 3 månader. Det i sig är ju inget större att reflektera över
MEN (å nu kommer det kontroll-kusliga):
de visste inte vart & ingen av de hade något jobb.
De hade ingen kontroll.

Men vet du vad – de litade på Gud.
De litade på att Han hade en plan
med deras innersta beslut.
Att det skulle leda till något gott &
att allt praktiskt skulle lösa sig.

De där 3 månaderna har fortfarande inte gått
MEN
de har nu köpt sig ett hus som de flyttat in i &
båda har fått jobb.
De bor på en vacker plats med härliga grannar.
I ett samhälle med en fantastisk församling.
I ett samhälle med barndomsvänner.
De litade på Gud & Han hade en plan för de.
Deras nya liv har bara börjat men redan nu
är det ett liv som är gott.

”…att lita på Herren ger rik lön”
(Ordspråksboken 28:25)

Vet du, lita på Gud! Våga det!
Ibland är det motigt & man undrar om Han verkligen finns – men lita på Gud.
Gud har en plan för Ditt liv.
Vägen är inte alltid spikrak.
Men runt nästa krök kan en möjlighet visa sig.
Lita på Gud – Han leder dig rätt.

”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig” (Psaltaren 119:105)

En fantastisk helg önskar jag dig.

Kram Therese 
Läs hela inlägget »