Värne Allians VISION

Bred dina vida vingar...

- Och så går du inte ensam när du ska till bilen, lova det…
Så där kan det låta. Fortfarande. Trots mina 31 levnadsår.
Att hon aldrig lär sig, tänker jag.
Eller ska jag säga: TÄNKTE jag, innan jag själv fick barn.
När hon börjar sina förmaningstal om var man får gå & inte,
så gör jag en suck i all tystnad & låter henne hållas.
För jag vet att hon är orolig bara för
att hon älskar mig så mycket.
Precis som jag själv älskar mina barn.
När hon säger ”Jag vet att du blir irriterad på mig nu Therese men jag BLIR JU så orolig… Du kan väl skicka ett sms så jag vet att du lever” så brukar jag numera svara:
”Nej jag blir inte irriterad, jag förstår att du blir orolig.
Det kommer jag också att bli…”.
Mycket av det säger jag för att hon inte ska
känna sig dum men en del är sant.
Jag kommer också att vara orolig för mina barn.
Jag är det redan.
Vet ni vad hon brukar svara…?
”Therese, du kommer bli sju resor värre än mig”.
På det påståendet vet jag inte riktigt vad jag ska svara.
Kanske blir det så. Den här världen är på många sätt helt skruvad & faror lurar runt hörnet. Men så kan man ju inte gå & tänka – då glömmer man ju bort att leva.

Jag ska ärligt säga att jag visst blivit irriterad när hon börjat med det där om vart jag ska gå & inte…
Och att hon skickar sms vid kl 2 på natten,
det vet jag att hon gör för att hon vill att jag ska svara.
Å jag har varit så elak (i min ungdom ska tilläggas…)
att jag hållit henne på sträckbänken.
Struntat i att svara helt enkelt.
Inte har jag förstått att hon, när hon blundat, sett mig på näthinnan, ligga i en buske helt misshandlad,
eller rånad & våldtagen vid åkanten på kullerstenen.
Men nu förstår jag att det har varit & fortfarande är så.
Å jag kanske kommer att bli sju resor värre.
Vad jag däremot är väldigt glad över –
det är att jag har en mamma som bryr sig om mig.
Att jag har en mamma som är närvarande &
som alltid har tid. Oavsett när.
Att jag har en mamma som skulle gör allt
som stod i sin makt, för min skull.

Just nu är jag i Uppsala.
Det är lite tradition för mig att vara här just över Valborg.
Just de här dagarna finns det många barn & ungdomar i den här stan som ropar i sin nöd på sina föräldrar.
Som pockar på uppmärksamhet, men som inte får någon.
Just de här dagarna kommer många unga i den här stan
uppleva sin första fylla.
Just de här dagarna kommer barnintensiven fyllas med alkoholförgiftade ungdomar som druckit i oförstånd &
som druckit som ett rop på hjälp.
När mamma & pappa sjunger ”Vintern rasat…” ropar barnet:
HJÄLP MIG! SE MIG!
Kanhända har du hört mig berätta om de 5 ungdomarna som blev inlagda på barnintensiven just för alkoholförgiftning?
Kanske har du också hört mig berätta om de 5 föräldraparen & vad de gjorde samma kväll?
När läkaren ringde & talade om att läget var kritiskt för barnet svarade 4 av 5 föräldrapar:
-Nä men vi har gäster, vi har inte tid att åka in...  
-Nä vi har druckit så vi kan inte köra…
-Jag har inga pengar till taxi…
-Jaha… Och vad vill du att jag ska göra åt det?

Det 5:e föräldraparet tog sig till sjukhuset.
Gick in till dottern som låg medvetslös med spyrester i håret. Satte sig på varsin stol.
Rörde inte vid sin dotter.
Gav henne ingen kram.
Sa inte ”Allt blir bra. Nu är mamma & pappa här. Det blir tokigt ibland men vi älskar dig i alla fall”.
De gjorde ingenting.
Medan sjuksköterskan hämtade läkemedel
passade de på att försvinna.
Gå upp i rök. Åka hem.
Den berättelsen – som är helt & hållet sann –
kommer jag aldrig att glömma.
Det satte sig som en sorglig klump i hela bröstet på mig.

Just de här dagarna slår hjärtat lite extra för dig som inte har en mamma som skickar ett sms till dig mitt i natten, eller en pappa som sitter uppe & väntar på att få komma & hämta dig när kompisarna försvunnit &
du står ensam kvar i mörkret.

Till dig vill jag säga att du har en far i himlen som älskar dig & som gör allt för dig. Han har till och med låtit sin egen son dö för din skull. Han har skapat dig alldeles perfekt. Han vet att du kommer göra fel, men han älskar dig ändå. Han vet exakt hur många hårstrån som växer på ditt huvud & han vet precis vad du kommer tänka innan du gjort det…
Han är mer än ett sms mitt i natten.
Han är allt.
Å han vill bo i ditt hjärta.
Om du låter honom bo i ditt hjärta kommer du uppleva att ditt liv kommer att förändras.
Det kommer aldrig någonsin bli sig likt –
å jag kan lova att det kommer bli
det bästa beslut du fattat…

När du lägger dig för att sova i gryningen den 1:a maj,
vill jag sjunga den här sången för dig:

”Bred dina vida vingar, O Jesus, över mig. Och låt mig stilla vila, i ve och väl hos dig. Bliv du min ro, min starkhet, min visdom och mitt råd och låt mig alla dagar få leva av din nåd”  (Sandell-Berg)


Till er föräldrar vill jag säga, Valborg eller inte:
var NYKTRA & var NÄRVARANDE.

Kram Therese  

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Eva Sandevik » Att vända ett fartyg:  ”Tack Sofie! Så fint skrivet och tänkvärt för oss var och en. Kramar från Torpet.”

  • Jonas » En församling utan mascara:  ”Härligt & modigt skrivet Sofie - jag delar din dröm om församlingen! ”

  • Karl Eriksson » Rösta Jesuslikt:  ”"att några kvinnor i hans hemförsamling röstade på Sverigedemokraterna" "skulle ..”

  • Åsa M » Grusplan eller Guds plan?:  ”Så sant!”

  • Sol-Britt Högemo » Värmen i Marghita:  ”Hej! Vill bara tipsa om att på måndag börjar Smålandsnytt sända några reportage ..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln