Värne Allians VISION

Här är mitt liv

När jag var liten fanns ett program som hette "Här är ditt liv". I varje program "kidnappade" man en känd person, som fick komma till studion, sitta ner och berätta om sitt liv, om både framgångar och missslyckanden. Personer från dennes liv kom till studion och överraskade, och påminde om gamla minnen.

Jag tillhör den kategori av människor som älskar att lyssna till livsberättelser. Jag tror aldrig jag får nog av det! Det är så spännande att höra om livets vandring, och hur olika våra upplevelser av livet är!

Jag har också den senaste tiden funderat över hur ofta vi egentligen lever " här är mitt liv"? Kanske lever vi oftare "här är min fasad"? Helt ärligt, så kämpar vi ju alla med olika saker, på olika områden. Det är livet liksom. Men när vi väl möter varandra, så har vi en tendens att försöka stoppa undan det där, putsa till fasaden och få folk att tro att i mitt liv finns minsann inget utav sprickor, brustenhet eller kamp..

Jag har många gånger gått till kyrkan, finklädd, sminkad och ledsen. När jag väl har kommit dit har jag ändå klistrat på leendet och sjungt med i sångerna. Absolut inte gått fram för förbön, då kan ju någon tro att jag har problem..

Men allvarligt talat: vem är inte ledsen ibland? Vem har inte varit irriterad eller minst sagt vansinnig på den man lever ihop med? Vem har inte någongång oroat sig för sina barn eller kännt sig som en otillräcklig förälder? Vem har inte varit trött? Vem har inte tänkt fel tankar om sig själv eller någon annan? Vem har inte kännt ett stort behov av att få känna den där handen på axeln i förbönsstunden, att få uppleva förlåtelse, upprättelse och ny styrka och kraft inför vardagen och dess krav? JAG HAR DET!!!

Min vän, låt oss leva lite mer "Här är mitt liv"! Våga släppa på fasaderna och blotta oss själva. Livet är fyllt av både glädje och sorg, av både med och motgång! Och vi har en Gud som älskar oss trots våra sprickor! Han vill inte att vi håller upp någon mask inför Honom eller inför varandra. Han vill att vi kommer som vi är, Han vet ändå hur vi är! Om vi vågar vara ärliga mot Honom och varandra, kan Han bära oss och vi kan också lättare bära varandra.

Jag vill avsluta med en sångstrof av Michael Johnsson:

"Så tränger ljuset in, och når till djupet ditt.
Genom sprickorna i din själ, har det funnit vägen dit."


Det här en utmaning för mig, jag behöver bli bättre på det. Men när vi möts nästa gång kanske vi ska dela livet som det verkligen är!

Kram/Sofie

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Eva Sandevik » Att vända ett fartyg:  ”Tack Sofie! Så fint skrivet och tänkvärt för oss var och en. Kramar från Torpet.”

  • Jonas » En församling utan mascara:  ”Härligt & modigt skrivet Sofie - jag delar din dröm om församlingen! ”

  • Karl Eriksson » Rösta Jesuslikt:  ”"att några kvinnor i hans hemförsamling röstade på Sverigedemokraterna" "skulle ..”

  • Åsa M » Grusplan eller Guds plan?:  ”Så sant!”

  • Sol-Britt Högemo » Värmen i Marghita:  ”Hej! Vill bara tipsa om att på måndag börjar Smålandsnytt sända några reportage ..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln