Värne Allians VISION

Tacksamhet...

Ni som följer bloggen vet att min förra vecka var känslomässigt kämpig. Det var än det ena, än det andra som rörde runt bland känslorna. Jag tillät mig vara totalt deppad i 3 dagar över mitt uppsats-kaos. Jag insåg att det inte blev så mycket bättre av att bara gå runt & vara ledsen. Jag hade fått utlopp för en massa känslor under de där 3 dagarna (stackars min familj...) & kände mig helt enkelt ganska redo att gå vidare. Mitt i allt det där ledsamma kände jag en stor tacksamhetskänsla över att veta att jag inte behöver bära alla jobbiga saker själv. Jag har, förutom en liten familj som får tampas med allt jag känner, en Gud som aldrig sviker. Jag har alltid Honom att luta mig emot. Han är en klippa. Han bär mig genom det som är svårt...


"En man drömde att han gick längs en strand

och han gick tillsammans med Gud.

På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram.

Han märkte att vid varje period i livet fanns

spår i sanden av två par fötter:

det ena spåret var hans det andra var Guds.

När den sista delen av hans liv framträdde

såg han tillbaka på fotspåren i sanden.

Då såg han att många gånger under

hans levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår.

Han märkte också att detta inträffade

under de svåraste och mest ensamma perioder av hans liv.

Detta bekymrade honom och han frågade Gud :
"Herre, Du sa den gången jag bestämde mig

för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig

utan gå vid min sida hela vägen.

Men jag har märkt att under de allra

svåraste tiderna i mitt liv har det funnits

bara ett par fotspår.

Jag kan inte förstå att Du lämnade mig

när jag behövde Dig som mest.
Herren svarade "Mitt kära barn jag älskar dig

och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du bara såg ett par fotspår

– då bar jag dig."

 

Den här veckan har jag fått vara tacksam över mycket... Examinatorn på skolan som på ett sånt fantastiskt fint sätt hjälpt oss att styra upp det här med uppsatsen, en fantastiskt härlig film en vanlig tisdagskväll, en fika med en mycket god vän en vanlig onsdag, en fika med en annan mycket god vän en vanlig torsdag, två härliga ledarsamlingar varav det på den ena serverades underbart gott fika, ett besked om att mitt kusinbarn fått komma hem från sjukhuset helt frisk, goa telefonsamtal med vänner långt bort, två fina buketter med tulpaner...

Ja, den här veckan är jag tacksam.

Vad är du tacksam över?


Ha en riktigt fin helg!
Kram Therese

Kommentera gärna:

  • Lisbeth • 20 januari 2013 21:00:21
    Ja du har så rätt Therese - vi borde vara än mer taxsamma - men vår Herre tillåter oss att säkert att vi i downperioder tappar det. Är så glad för det du bloggar om.
  • David • 20 januari 2013 09:44:57
    Ja, man tänker alldeles för lite på vad mycket man har att vara tacksam över.

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Eva Sandevik » Att vända ett fartyg:  ”Tack Sofie! Så fint skrivet och tänkvärt för oss var och en. Kramar från Torpet.”

  • Jonas » En församling utan mascara:  ”Härligt & modigt skrivet Sofie - jag delar din dröm om församlingen! ”

  • Karl Eriksson » Rösta Jesuslikt:  ”"att några kvinnor i hans hemförsamling röstade på Sverigedemokraterna" "skulle ..”

  • Åsa M » Grusplan eller Guds plan?:  ”Så sant!”

  • Sol-Britt Högemo » Värmen i Marghita:  ”Hej! Vill bara tipsa om att på måndag börjar Smålandsnytt sända några reportage ..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln