Värne Allians VISION

En annorlunda jul...

En av de bästa stunderna på dagen är

när det är min tur & natta vår son.

Han är snart 4 år & han älskar böcker.

Därför är sagostunden varje kväll ett måste.

Och jag älskar det.


Så här i väntan på julen läser vi,

om & om igen,

en av mina absoluta favoriter

– Pettson får julbesök.

Jag tror att ni alla är bekanta med Pettson.

Den påhittige gubben som bor med sin katt Findus i en stuga med hönshus & snickarbod & utedass & vedbod.

I den här boken går det inte så bra för Pettson...

Han stukar foten mitt i julstöket.

Dagen före julafton & allt.

Även om Pettson hoppas så mycket han kan

att foten ska vara bra till julafton

så är den inte det.

Affären hinner stänga.

Morötter, ägg & en burk sardiner

kan han duka upp på julbordet.

Julgran tillverkar han av en pinne & granris.

Julpyntet är i en låda på vinden

så han & Findus tillverkar eget

julgranspynt av hyvelspån & porslinskor.

Findus är allt annat än nöjd

& när grannen Gustavssons son

kommer på besök & får se den

omlindade foten (omlindad med stickade tröjor, långkalsonger & snören)

kan inte katten hålla tyst:

Här ordnar det sig inte alls!

Här finns ingen mat, inga pepparkakor,

ingen lutfisk, veden är snart slut &...

Ja, lilla Findus kan nog hålla på länge

om inte gubben hyssjar åt honom...

Gustavssons son går & lovar komma tillbaka

med lite ved & mjölk.

När han kommer tillbaka har han med sig ved & mjölk

– men också sin mamma som har

packat en korg till bristningsgränsen full med mat.

Efter en stund kommer Gustavsson

sen kommer gumman Andersson.

Sen kommer Lindgrens.

Sen kommer Jönssons.

Sen kommer Nilssons ungar.

Det var så mycket folk i Pettsons lilla stuga att han nästan inte minns när det var så mycket folk senast... Jo när han fyllde 60 år. Och det var länge sen.

 

Jag har läst den här boken så oerhört många gånger & ändå tog det tills för ett par dagar sen för mig att inse att alla de här människorna som kom till Pettson gjorde det på julafton...

De knackade inte bara på, lämnade lite mat & försvann på väg mot ett julbord nånstans...

Nej, de stannade en bra stund.

De firade en stor del av sin julafton

hos gubben Pettson & hans lilla katt,

som satt ensamma & svalt i en liten stuga.

Och som fick en julafton att minnas med glädje.


Kanske är det i år som man faktiskt ska göra något annorlunda på julen?

Kanske är det i år man ska ta det där steget

man pratat så många gånger om att ta

– att göra något för någon annan på julen?

Kanske är det i år man ska göra något

för dem som inte bryr sig det minsta

om julskinka & julklappar

– bara vill ha någon att prata med en stund.

Kanske är det i år...

En bekant till mig med rötter i Stockholm

berättade om en julfest som kyrkan ordnade

för den som ville komma dit.

Det kom narkomaner,

det kom uteliggare,

det kom ensamstående mödrar med barn,

det kom vanliga Svensson-familjer...

Det kom en brokig skara människor

på en fantastisk fest som

frivilliga församlingsmedlemmar fixat.

Kanske är det i år dags för en alternativ jul...

Värt att begrunda i alla fall.

Värt också att begrunda är vad Han gjorde för oss,

Han som kom till oss den där julen

för drygt 2000 år sen.

När man tänker efter kanske det inte är så

smärtsamt att avvara ett par timmar av ens

egna rotade traditioner för någon annans skull?

 

Ha en fin helg! 

Kram Therese 

 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Eva Sandevik » Att vända ett fartyg:  ”Tack Sofie! Så fint skrivet och tänkvärt för oss var och en. Kramar från Torpet.”

  • Jonas » En församling utan mascara:  ”Härligt & modigt skrivet Sofie - jag delar din dröm om församlingen! ”

  • Karl Eriksson » Rösta Jesuslikt:  ”"att några kvinnor i hans hemförsamling röstade på Sverigedemokraterna" "skulle ..”

  • Åsa M » Grusplan eller Guds plan?:  ”Så sant!”

  • Sol-Britt Högemo » Värmen i Marghita:  ”Hej! Vill bara tipsa om att på måndag börjar Smålandsnytt sända några reportage ..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln